Viktade tangenter och hammarmekanik: hur tungt ska anslaget vara

Fyra sorters tangenter

Orden i specifikationerna glider ofta i varandra, så det lönar sig att sortera dem. Lätta tangenter har bara en fjäder som för tillbaka tangenten. De finns på de flesta keyboards, syntar och små MIDI-klaviaturer. Halvviktade tangenter har fjäder och en liten vikt i tangenten, så de känns fastare men är lika tunga över hela klaviaturen. Viktade tangenter har mer vikt och ger ett tydligare motstånd, men inte nödvändigtvis någon skillnad mellan bas och diskant.

Hammarmekanik är något annat. Varje tangent lyfter en liten hammare inne i instrumentet, och när tangenten trycks ner faller hammaren tillbaka. Det ger den känsla av tyngd och återfjädring som ett akustiskt piano har. Graderad hammarmekanik betyder att hamrarna är tyngre i basen och lättare i diskanten, som strängarna och hamrarna i ett riktigt piano. Det är det ordet som ska stå i specifikationen för den som tar pianolektioner.

Vad mekaniken väger

Hammarmekanik väger. Ett piano med 88 lätta tangenter kan väga under 6 kg, som Roland GO:PIANO 88. Ett piano med viktade tangenter utan hammare, som Thomann SP-320, väger runt 9 kg. Med hammarmekanik hamnar de lättaste på 10,5 till 12 kg: Casio CDP-S110, Yamaha P-45 och Kawai ES-120. Med trätangenter och längre hävarm går vikten upp mot 20 till 35 kg i ett bärbart hölje.

För den som spelar hemma spelar vikten liten roll. För den som bär instrumentet till repetitioner varje vecka är skillnaden mellan 12 och 22 kg avgörande, och då är det ofta värt att välja en något lättare mekanik och lägga till en ordentlig sustainpedal.

Trätangenter och längre tangenter

I ett akustiskt piano är tangenten en lång träbit som vippar runt en punkt långt in i instrumentet. Ju längre bort vridpunkten ligger, desto jämnare blir anslaget när fingret trycker längre in på tangenten, mellan de svarta. Billigare mekaniker har korta plasttangenter, och där blir tangenten tydligt tyngre längst in. Det märks i ackord och i stycken som går mycket på de svarta tangenterna.

Trätangenter finns i bärbara pianon som Yamaha P-525 och som hybrid i Casio PX-S6000. I möbelpianon är de vanligare: Kawai CA-401 och Yamaha CLP-845 har båda trätangenter och elfenbensliknande yta. Bland scenpianona har Kawai MP-11 SE en av de längsta hävarmarna, men den väger också 34 kg.

Ytan på tangenterna

Blanka plasttangenter blir hala när fingrarna blir fuktiga, och det märks efter en halvtimme. Många pianon har därför en matt eller lätt strukturerad yta som efterliknar elfenben på de vita tangenterna och ebenholts på de svarta. Casio PX-S3100 har det i ett bärbart hölje på 11,4 kg. Ytan ändrar inte vikten men gör att fingrarna stannar där de ska. För den som spelar länge i sträck är det en detalj som köparna ofta nämner.

Anslagskänslighet är inte samma sak som tyngd

Anslagskänslighet betyder att instrumentet läser hur snabbt tangenten trycks ner och spelar starkare eller svagare efter det. Nästan alla instrument i den här vägledningen har det, även de med lätta tangenter. Det är en egenskap i elektroniken och har inget med tangentens tyngd att göra. Många pianon låter er välja en kurva för anslaget, så att den som spelar lätt ändå når fortissimo. Det kan hjälpa en nybörjare som har svaga fingrar men ändrar inte hur tangenten känns.

Aftertouch, att trycka vidare på en tangent som redan är nere för att ändra ljudet, finns på syntar och några MIDI-klaviaturer men knappt på pianon. Det används för vibrato och filter, inte för pianoljud.

När lätta tangenter är det rätta

Hammarmekanik är inte alltid bättre. Orgelljud spelas med snabba glidningar över tangenterna, och de går lättare på lätta tangenter med rak framkant. Syntsolon med pitchbendhjul och snabba löpningar går också bättre på lätt eller halvviktat. Därför har många scenmusiker två klaviaturer: ett piano med hammarmekanik och en synt eller en orgel med lätta tangenter ovanpå.

Studiologic Numa Compact SE har halvviktade tangenter och väger 7,1 kg, ett kompromissval för den som spelar både piano och orgel på samma klaviatur. För MIDI vid datorn räcker lätta tangenter för det mesta, utom när man spelar in pianostämmor.

Hammarmekanik utan ljud

Den som spelar pianoprogram i datorn kan välja en MIDI-klaviatur med hammarmekanik. M-Audio Hammer 88 och Studiologic SL88 MK2 har graderad hammarmekanik men inga ljud och inga högtalare. Kawai VPC1 har trätangenter och är byggd för just pianoprogram, men väger 29,5 kg. Det är ett bra val för den som redan har ett ljudkort och bra hörlurar och vill ha anslaget men inte ljudet.

Vilket anslag för vilket spel

Den som spelar klassiskt eller tar pianolektioner behöver graderad hammarmekanik. Utan den lär sig fingrarna inte att trycka hårdare i basen och lättare i diskanten, och övergången till ett akustiskt piano hos läraren blir svår. Den som spelar jazz och pop på piano har också nytta av hammarmekanik, men kan klara sig med en enklare variant som i Yamaha P-45 eller Casio CDP-S110.

Den som spelar elpiano, orgel och syntljud i ett band har ofta nytta av en lättare mekanik, eller ett scenpiano där mekaniken går att kombinera med en lätt klaviatur ovanpå. Den som spelar in musik i datorn med pianoljud ska ha hammarmekanik, annars låter pianostämmorna mekaniska. Den som mest spelar trummor, baslinjer och ackord i datorn klarar sig med lätta tangenter och sparar både vikt och plats.

Lärare, elev och samma känsla

En elev som övar på ett piano med lätta tangenter hemma och spelar på ett akustiskt piano på lektionen märker skillnaden direkt. Det är inte bara tyngden: tangenten på ett akustiskt piano har en punkt där motståndet släpper, som en liten klick, när hammaren lossnar från mekaniken. Flera digitalpianon efterliknar den, och i specifikationen kallas den ibland för utlösning eller escapement. Det är en detalj som läraren lägger märke till, men som eleven sällan saknar förrän efter ett par år.

Det är också bra att veta att akustiska pianon skiljer sig mycket åt. Ett gammalt piano i en skolsal kan vara både tyngre och ojämnare än något digitalpiano. Det som räknas är att eleven vänjer sig vid en mekanik med tydlig vikt, inte att den är exakt som lärarens.

Slitage och ljud från mekaniken

Hammarmekanik har fler rörliga delar än lätta tangenter. Efter några år kan enstaka tangenter börja knacka eller kännas ojämna. Det är vanligare i de billigaste mekanikerna och sällsynt i de dyrare. Köparröster om ett visst piano nämner ofta just detta, och det lönar sig att läsa dem för den modell ni funderar på. Mekaniken låter också något när den används: hamrarna slår mot ett stopp. I ett tyst rum med hörlurar hörs det som ett lågt knackande, och genom ett trägolv kan det höras hos grannen. Mer om det finns i vägledningen om att spela tyst.

Så läser ni tabellen nedan

Tabellen sorterar modellerna efter bredd och sedan vikt. Lägg märke till hur vikten stiger med mekaniken: de lätta tangenterna först, sedan hammarmekanik i bärbara höljen, sist trätangenter i scenpianon och möbelpianon. Mekanikens namn står på varje modells egen sida.